En tanke jag stal
.
Ni vet hur man ibland kan få en tanke som slår rot i ens huvud .
Som ett litet frö som sås och får näring för att kunna växa sig till en allt större och större tanke .
Och man kan inte riktigt släppa den där tanken . Utan den finns där ständigt . Hela tiden .
Den följer alltid med dig precis som det är en del av dig egen skugga .
Mitt frö har fått mig att tänka tillbaka lite .
Det har fått mig att sitta och bläddra bland arkivet i min blogg och tänka . Känna mig lite nostalgisk och känna .
Känna hur vi människor kan ändras . Hur vi hela tiden formas av världen omkring oss.
Det är egentligen ganska lustigt det där.
Hur tiden formar en till nya bättre , eller ibland sämre versioner av oss själva .
Hur vägsjäl i livet kan få oss börja agera annorlunda som person .
Och att detta ständigt kommer hålla på tills vi drar vårt sista andetag .
Att livet bara är en lång resa där vi hela tiden kommer att få lära oss nya saker för varje sekund klockan tickar.
Det finns ingen gräns , förutom du själv.
Vi kommer att göra fel . Och vi kommer lära oss av våra misstag . Vi kommer att vara glada och vi kommer att vara ledsna . Det måste ju finnas dåliga saker i livet för att de bra ska kunna anses som bra .
Annars hade ju allt i livet varit på samma nivå hela tiden .
Och vi kommer ta lärdom av det som händer .
Vi blir äldre och vi kommer att agera på det viset .
Bara genom att läsa igenom mina inlägg för några månader sedan kan jag själv känna min utveckling .
Vissa kanske tycker att jag har gjort en negativ utveckling och vill ha tillbaka "den gamla" Matilda .
Men vet ni vad . Det finns ingen gammal Matilda . Jag är jag , bara det att jag har vuxit .
Det är inte så att vi vaknar en dag och är nya människor , även om man ibland skulle vilja .
Utan det är bara en inre resa som har varit igång . Det är som det har kommit ut en ny variation , Matilda 2.0 .
En förbättrad sådan .
Jag känner själv att jag mognat . Jag säger inte att jag är mogen .. Men , jag har börjat se livet på ett annorlunda vis än vad jag gjorde för ett halvår sedan . Och ärligt talat har jag aldrig varit så trygg i mig själv som jag är nu .
Jag själv ser mig inte som en annan person . Jag tycker inte jag är en bättre person . Jag är fortfarande jag .
Men jag trivs med mig . Och det är nog den största resan jag gjort i mitt liv . Att känna känslan av att jag vill vara jag och jag trivs med det är bland det bästa som finns . När du kan känna att äsch ett kilo hit och ett kilo dit . En finne här och en finne där . Det spelar ingen roll . För det är ändå du som säger vad du tycker . Det är du som gör handlingarna . Inte finnen eller det där kilot . Det spelar ingen roll . Det är inte det folk ser .
Utan de ser dig.
Det som finns där inne.
Och man ska aldrig glömma att det är du själv som är huvudpersonen i ditt liv.
Du ska inte leva efter vad andra anser är rätt . Vill du ha den där gamla slitna tröjan . Ha den !
Skit i att tjejen i klassen tycken den är skitful . Stå upp för vad du tycker , och lev ditt liv.
Vi lever bara en gång och ta vara på den tiden du har . Gå inte och oroa dig över småsaker som bara trycker ner dig i nuet . Jag själv kommer ihåg när jag var mindre att jag varje dag gick och önskade att jag hade bruna ögon . Jag började nästan hata min egen ögonfärg . Men nu , ja nu hade jag inte velat ha någon annan ! Och tänk så jobbigt jag tyckte det var innan . Så lätt jag hade sluppit det orosmomentet om jag bara kunnat inse att , det är så jag har fötts , ja lev med det .
Stå för den du är och var nöjd med dig själv .
Glöm aldrig bort vem du är och att det är du som ska stå i centrum i ditt eget liv .
För som en klok man en gång sa i tiden :
Lev ditt eget liv , för du ska dö din egen död.
